.. Ja om ett halvår har vi två hästar om allt går vägen nu.

Cinderella är idag dräktig på 172 dygn och har gått ungefär halvvägs in i dräktigheten med andr ord och det är ingen tvekan om att hon har en bulle i ugnen och vi har dessutom lyckats känna lite sparkar, vilket man får ha lite tålamod för att göra.

 

Cinderella själv tar det hela med ro numera, i början var hon rätt irriterad när det rörde sig i magen men numera bryr hon sig inte så mycket.

Gravidhormenerna har dock kommit fram allt tydligare, både på gott och ont, hon är mycket coolare och hungrigare, numera är inte det minsta kräsen längre vilket hon varit förut,  och dessutom mycket argare när det är något som inte passar henne riktigt.

 

Såklart har vi även hunnit funderat lite på namn både för ett stoföl och för ett hingstföl, stoföl var lättast där vi har ett klockrent på hingstföl är det lite svårare men vi har ett som kan funka alla fall :)

Jag hoppas dock på ett stoföl :) Men men så länge det har fyra ben och lever är jag nog rätt lycklig :)

 

I onsdags var det dags för mig att träffa läkaren igen, denna gång skulle jag upp till handkirurgiska mottagningen, som tydligen var flyttad pga en dålig fläkt, men kom alla fall rätt tillsist.

 

Träffade samma läkare som sist, då var jag dock på ortopeden men nu hade hon bytt avdelning så fick följa med då, skönt att träffa samma igen faktiskt eftersom det fortfarande inte är problemfritt med handleden.

 

Vi pratade lite och hon tog fram röntgenbilderna (glömde såklart att be om kopia på dem, det ska jag försöka komma ihåg nästa gång), vi mätte hur mycket jag kan röra på det, vilket inte är så mycket, det tar emot fruktansvärt mycket och göra dessutom ont nu när det blev kallt.

Vi mätte och jämförde medden friska handen, framför allt är det svårt att rotera handleden, ja det har typ inte blivit bättre alls den senaste tiden, det är nästan bara handen som vrider såg och inte handleden.

 

Tanken var ju egentligen att vi skulle operera tummen, där sträcksenan gått av, men eftersom jag fortfarande inte kan vrida på handleden vart planerna annorlunda.

En till läkare fick komma in och kika på mig också så de kunde diskutera med varandra, vilket de gjorde med mig i rummet, vilket var skönt för då är det ju lite lättare att faktiskt hänga med på vad de tänkte.

Liksom alla andra läkare vart även läkare nr 2 smått chockad över hur det sett ut innan operation och kunde rätt snabbt konstatera att det nog aldrig kan bli lika bra som innan, vilket ändå var lite skönt att höra så slipper jag bara anta att det inte blir 100% bra. 

 

Hur som helst slutade det med att de skickade en remiss till CT-undersökning för att se om det finns något mekansikt hinder i handleden eller om all mjukvävnad tog så mycket stryk att det helt enkelt tar tid att få det rörligare.

 

Beroende på vad Ct:n visar blir det ev operation om det går att göra något som kan bli bättre eller inte, fanns vissa risker med de olika operationerna, kunde lika gärna bli sämre.

 

Så nu väntar jag på tid för CT och ja tummen, den får helt enkelt vara den är nog mitt minsta probem då den fungerar nästan som vanligt och gör dessutom inte ont....