<3
<3
Nu har hon kommit
Efter några vaknätter bestämde sig Cinderella för att föl Tisdag kväll, när allting var som det skulle i stallet, efter att under några dagar gått från genomskinlig vätska i juvret, till vit mjölk, till gul klibbig råmjölk som sprutade på benen, även förvärkarna som började två dagar innan ökade i intensitet.
Och vi kan konstatera att det kunnat gått rent åt helvete om vi inte varit där.
Hade tagit in henne vid 8 och tvättat benen som det runnit mjölk på, hade redan tvättat dem på morgonen då de var fulla av mjölk som runnit.
Under hela dagen hade hon även haft värkar till och från liksom hela natten, var helt säker på att den skulle komma under natten men icke
Under dagen hade hon haft rejäla vaxproppar, men första på kvällen var spenarna helt utfyllda med mjölk.
Men alla fall kl. 8 ställde jag henne i gång och tvättade henne, borstade, passade på att mocka rent i boxen och fylla på med lite ny halm.
Kunde även konstatera att hon dragit upp magen och var betydligt mer slimmad än tidigare.
Några bilder:
Från den här formen till slimmad gick hon under dagen.
Ställde in henne i boxen igen och gick för att göra i ordning hennes mat, kastade in höt pratade med Lise och lekte lite med katten medan hennes kraftfoder svällde i vattnet.
Lise tog in Pilar som är Cinderellas boxgranne och hagkompis med föl och jag gav Cinderella kraften som svällt klart två tre tuggor tog hon innan hon fick värkar igen, lite förvärkar igen antog vi men tittade henne alla fall, upp och ner men inget vatten verkade gå vad vi kunde se.
Hon började dock svettas och fick allt kraftigare verkar och rätt som det var när jag gick till boxen bredvid stack det ut ett ben, strax efter 9 var klockan nu.
Snart hade det kommit två framben men så mycket mer hände inte, de åkte mest fram och tillbaka och kom inte så mycket längre, efter en stund bestämde vi oss för att ingripa och hjälpa henne.
Tillslut drog både jag och Lise i takt med henne värkar.
Efter mycket kämpande från oss alla tre var hon till sist ute kl. 21.40 efter att vi mer eller mindre fått slita ut henne då hon satt rejält fast med bogarna.
En riktigt stor tjej blev det med rejäla bogar, inte konstigt att det satt fast.
Cinderella som var helt slut efter några dagar med värkar innan blev liggande liksom fölet som andades och rörde lite på sig, fick dock hjälpa till att trassla ut fostersäcken som virat sig runt ena bakbenet.
Både Cinderella och fölet låg och gnäggade på varandra till och från <3
Efter en stunds återhämtning var fölet först med att försöka resa sig och sprattlade sig bort en bort så navelsträngen brast efter att ha fått vara ostörd tillräckligt länge.
När fölet flyttat sig lite var det som om Cinderella vågade resa på sig när det inte fanns någon större risk att råka sparka på det.
När fölet väl skulle resa sig tog det inte lång tid innan hon fullkomligt hoppade upp på benen, så upp gick ju lätt men hon kanske tog sig lite vatten över huvudet med de extremt långa benen som var väldigt svåra att gå med till en början men upp det kom hon.
Efter en stund började hon leta juver, Cindrella kunde dock inte släppa henne med blicken och sprang mest runt så fick ingripa lite här med och hålla i Cinderella så fölet kunde hitta juvret och började dia.
Hon diade och vilade, fick hjälpa till några gånger innan Cinderella förstod att det var okej och att fölet inte skulle försvinna för att hon inte så på det så lämnade dem där i fred.
När jag kom tillbaka hade fölis inte bajsat än och visade lätta koliksymtom så hon fick microlax och det kom två rejäla omgångar med tarmbeck och allt var lugnt trodde vi då hon gick och diade igen.
Men icke kolik symtomen avtog inte och efter att ha konsulterat veterinär gav vi mer microlax samt lite paraffinolja i munnen och avvaktade sedan ett tag då det kom lite bajs till och hon fortfarande dia och reste sig själv.
När koliken fortfarande inte gett med sig efter en omgång microlax till fick vi order att åka till Ultuna istället, hon ville inte komma och se på fölet utan Ultuna direkt ansåg hon bättre.
I lite halvpanik ringde jag pappa som jag inte fick tag i, fick tag i mamma som ringde till pappa hon med medan jag ringde till Lise för att hyra hennes B-kortsbuss, och eftersom Lise är fantastiskt snäll ställde hon även upp och körde oss till Ultuna!
Väl framme vid Ultuna fortfarande hade med oss ett föl som reste sig själv samt själv gick och diade, dvs. rätt fräsch ändå.
På Ultuna fick hon lavemang och de tog blodprov för att kolla antikroppar (om hon fått i sig tillräckligt med råmjölk eller inte) samt även om hon hade någon infektion.
När de förde in slangen med lavemang tog det stopp rätt lång in, kanske 20cm in, inte konstigt att microlax inte hjälpte eftersom den sprutan bara går några cm in.
Det dröjde inte länge innan hon började prutta och rätt snart kom det lite mer tarmbeck som suttit fast långt inne, inte konstigt att hon haft ont i magen stackaren.
Innan vi åkte kom blodproven tillbaka som visade att hon hade fått tillräckligt med antikroppar och inte hade någon infektion, hon hade inte haft några mer koliksymtom heller och fick stanna för observation, de ville se att det kommer vanligt fölbajs innan hon får åka hem, men det lät ändå rätt hoppfullt :)
Deras kirurg skulle även kika på Cindrella som sprack lite under fölningen men det kändes som om veterinärerna tyckte vi hade överdrivit lite som tyckte hon spruckit jätte mycket, hon skulle kanske behöva ett stygn sa de.
Men till det viktigaste Cindrella har uppfört sig helt otroligt bra hela tiden, en fantastisk mamma och låter oss hjälpa hennes föl även fast hon blir orolig och gnäggar så fort den rör sig när hon inte har stenkoll.
Här är alla fall underverket, jätte stor och helt otroligt vackert tecknad i ansiktet.
Linda har tagit bilden:
